maccherone

Som om det inte var nog med gårdagens drabbning ute på landet ställde jag denna kväll upp i en femmannamatch i inomhusfotboll för erasmusstudenter. Österrikaren från majonnäskursen och hans tyska vänner behövde förstärkning; förra matchen förlorade de med 14-2. Idag var det ett gäng spanjorer som stod för motståndet. Vårt lag var en blandning av Österrike, Sverige, Tyskland, Schweiz, Italien, Spanien och Frankrike. Det andra laget var ganska duktiga, framförallt mer samspelta än vad vi var. Jag kan tyvärr inte delge er slutresultatet, jag tappade räkningen vid tio ungefär, men jag skulle tro att det blev ungefär samma som förra gången. För min egen del tyckte jag ändå att jag gjorde en godkänd insats. Jag spelade tufft, på (och ibland över) gränsen till fult, fick oförtjänt en handsavblåsning emot mig när jag touchade bollen med magen och gjorde hälften av lagets mål. Ja, ett alltså, det första - en ormdödare från distans tätt intill första stolpen. Det jag ofrånkomligen kommer att komma ihåg mest av den här matchen i morgon är ändå hur jäkla sträv den där mattan var. Till följd av mitt otillåtna spel längs marken ådrog jag mig ett par rejäla skrapsår på höger ben och knä. Vanligt konstgräs kan vara vanskligt att slänga sig på, men det där var mer som heltäckningsmattan i mitt rum, eller som en dörrmatta. En av spanjorerna sparkade mig hårt på höger vrist också när han försökte fälla mig för att stoppa ett anfall. Sicken lurk. Förutom dagens skador har jag även två fina minne från igår: ett nätt skrapsår av en dobb över höger knä och en stortå som är halvt lila efter en stämpling. Jag får nog hoppa på ett ben i morgon.

Bologna spelade hemma mot Palermo idag. Jag hade eventuellt tänkt gå och titta, men det blev inte så. De vann, något överraskande, med 3-1. Under tiden som andra halvlek pågick var jag ute och hämtade lite frisk luft i parken, Giardini Regina Margherita. Det var tydligen Försvarets dag där, massor av militärer och gröna Fiat. Jag kände mig lite som en spion när jag i smyg knäppte en bild på ett stridsfordon och en raketramp. Ni kan få en titt också, men säg inget till Ignazio La Russa. Vittorio Emanuele II, Italiens förste kung, får ni också se en bild på, han satt där i parken på sin pålle. Och till Amanda: en rosa kyrka. Är du helt säker på att du inte vill bo i Italien nu?



A presto

Marco Maccherone