maccherone

Nu är jag lite närmare att kunna börja på mitt projekt i Turbomacchine. Jag har fått ett hum om vad jag skulle kunna göra, samt ytterligare ett par program till datorn för att göra det. Tyvärr har jag inte kunnat köra något av dem, för de kräver ett annat program, som jag också fick med, som verkar vara för gammalt för min dator. Dock har jag gjort lite framsteg i matematikprogrammet som jag hittade: jag har skrivit ett program för att skapa vingprofiler. Jag kan ändra tjocklek, längd och böjning precis som jag vill. Här är ett några (mer eller mindre realistiska) exempel:



En annan god nyhet är att mitt knä klarade löptestet, så jag ska spela match på lördag. Det är den sista för säsongen och laget har laddat genom att inte träna den här veckan. Det ska bli spännande. Dåligt ordval där kanske... intressant ska det bli. Inte så spännande när man redan vet hur matchen slutar.

Nu har det gått 10 dagar sedan Amanda åkte hem härifrån, men det känns som en månad. Tre veckor kvar tills vi ska flytta in i Lambohov. Jag kan inte beskriva hur underbart det ska bli att få byta ut mina nuvarande sambor mot Amanda, en gång för alla.  Om jag skulle sätta betyg på den kommande bostadssituationen skulle det bli 30L.*

För att inte tala om den ständiga röran i köket kan jag tala om något roligt i stället. Lite småkul åtminstone. Jag satt och gjorde vingprofiler på mitt rum i eftermiddags när jag plötsligt hörde konstiga ljud från vardagsrummet. Det lät som om någon tittade på film på datorn. Barnförbjuden film. Det var ett evinnerligt stönande och stånkande från högtalarna. När jag gick ut för att undersöka saken satt Vanessa där och tittade på en träningsvideo. Hon tänkte inte ens på hur det lät förrän jag påpekade det. Hon sa att hon brukar kolla på det på sitt rum ibland på nätterna. Undrar vad norrmännen tänker om henne.

*Högsta betyg, med beröm

A presto

Marco Maccherone