Knepiga ordlekar
Jag såg en affisch på stan där det stod CORSE IN TRUCCO PROFESSIONALE, vilket inte hade varit speciellt anmärkningsvärt om det inte var för att ett av orden har flera olika betydelser, samt att det här är Italien. Trucco kan nämligen både betyda smink (som det troligen avsåg i detta fall) och trix/knep (matteprofessorn brukar använda ordet i den betydelsen om diverse matematiska metoder). Kurser i professionella trix och knep? Med Berlusconi som föreläsare?
Apropå matteprofessorn och ord med flera betydelser så är även matematiken i Italien smått obskyr. Titta bara på följande exempel från ordlistan (avkortade för bättre läsbarhet):
seno [-e-] m 1 sinus 2 kvinnobröst, barm; moderliv; sköte
tangente [-ε-] f 1 tangent 2 andel i betalning e.d.; pengar under bordet, svarta pengar
Nå? Är det bara jag som tror att Berlusconi har varit på toppen lite för länge i det här landet?
I morgon (+ 3½ timmar) är jag hos Amanda. 2<3
A presto
Marco Maccherone
En riktig lågoddsare
Laget har för övrigt fått en blogg. Det står inte så mycket vettigt där, men det finns lite bilder och en serietabell. Även jag har fastnat på en bild.

Atletico Nettunos nummer tre.
A presto
Marco Maccherone
Lugnet efter stormen
Matchen i går var en stor besvikelse. Bologna var inte alls långt ifrån lika bra som Roma, men de saknade spets, tur och en rättvis domare. Fyra av Bolognas anfallare fick speltid, utan att besvära Romas målvakt. Romas första mål var ett skott från De Rossi som styrdes på Riise och lurade Viviano i Bologna-målet, strax efter att domaren stått i vägen för ett uppspelsförsök från en Bologna-back. Domaren höll en fantastiskt ojämn nivå. Han gav frisparkar för minsta kroppskontakt och varning för en klockren brytning, men lät ett klumpigt överfall från Mexés utanför eget straffområde passera utan åtgärd. Han var marginellt bättre än damen som dömde vår match i lördags. Kvällens roligaste var sjuåringen som höll igång klacken på vår sida.




När jag kom ut efter tentan var det försommarvärme i luften. Det får gärna fortsätta på det viset. Italienarna gick dock fortfarande klädda i tjocka tröjor eller jackor. Även om de inte reagerar på väderförändringen måste de åtminstone märka att det är påsk snart. Se bara så fint de har skyltat här i stan:



Jättestora ägg eller väldigt liten gubbe (till höger)?
A presto
Marco Maccherone
Skräptenta
Bussarna har strejkat i fyra timmar i dag igen. De skulle åtminstone göra det, det har stått på busshållplatsskyltarna i en vecka. Vad jag kunde se så var de dock ute och körde. Undrar vad en sån strejk ger för resultat.
Bologna-Roma i kväll. Hemmaseger ger fyra gånger pengarna hos Svenska spel. Som medborgare i den här staden måste jag ju förstås hålla på Rossoblù, men det lutar åt att Roma (Giallorossi, för att fortsätta i samma termer) tar tre poäng och håller liv i toppstriden. Bologna föll ju mot Siena i söndags, vilket såg ut att vara slutet på en positiv trend. Di Vaio är ändå tillbaka, så kanske ändå att de kan ställa till med något.
Amanda fick brev av mig i dag. Det kom fram på två dagar och kostade bara 60 cent att skicka, ungefär som ett inrikes brev i Sverige. Jag ber om ursäkt för den bruna tejpen på kuvertet och de suddiga partierna i texten, men klistret var väldigt dåligt och jag lägger ju lätt handen över det jag skrivit när jag skriver. Men det är väl tanken och innehållet som räknas, eller hur?
A presto
Marco Maccherone
Fotnot: 77.4+2.42=79.82. Mina beräkningar gav å andra sidan 77.04+2.41=79.45.
Träliga tenta!
Världens sämsta tenta - så känner jag om Hållbar energianvändningstentan. Som jag skrivit tidigare så har uppgifterna väldigt lite med kursinnehållet att göra, faktiskt ingenting om man bortser från de två senaste onsdagslektionerna. Fem timmar lärarledd tid har jag alltså haft på mig att försöka förstå hur man ska räkna för att få godkänt på tentan. När jag nu sitter och försöker räkna de gamla tentorna i kurshäftet så stämmer inte en enda siffra jag får fram med det hafsigt skrivna facit som finns bifogat, och det är otroligt svårt att hitta felen när läraren har hoppat över alla mellanled och skrivit allt i en enda röra. Jag blir bara så less på det, just nu känns det som att det mycket väl kan bli det första prov jag får underkänt på. Inte för att jag inte förstår kursinnehållet eller hur man räknar med molmassa och stökiometriskt syrebehov, utan för att examinatorn har ett eget räknesätt. En mycket märklig kurs med en mycket besynnerlig tenta är det.
Hydraulikexaminationen känns betydligt lättare, titta bara så fint jag har modellerat min krets:


30 poäng direkt, inte sant?
A presto
Marco Maccherone
Blåsta på poängen
Något som däremot alltid lever upp till förväntningarna är ASD Atletico Nettuno. Ni vet, fotbollslaget jag spelar i. Jag gjorde min andra match för året i dag, den första med den nya coachen vid sidlinjen. Trots att laget verkade spela lite bättre nu än tidigare blev det inga poäng den här gången heller. Domaren hade kanske lite del i det hela, hon var i varje fall inte speciellt bra. Det var samma kvinna som blåste offside på varje anfall i en match vi spelade i höstas. I dag förstod jag inte riktigt vad det var hon koncentrerade sig på att blåsa för, men hon gav väldigt mycket frisparkar. I 60 % av fallen gick det inte att avgöra vilket lag som fick frisparken utan att titta åt vilket håll hon pekade. Bland annat fick jag frispark emot mig när jag, med en motståndare i ryggen, hoppade upp och nickade på ett inlägg i offensivt straffområde. Jag misstänker att hon andades genom den där visselpipan. 0-2 blev det i matchen, förresten. Jag fick med mig en väska hem, som tränaren glömt att ge mig tidigare. En träningsväska med klubbens tryck på, dimensionerad för att smuggla flyktingbarn. Men det är väl för att italienarna ska få plats med badtofflor, badrock, schampo, balsam, hårtork och allt annat viktigt man behöver när man spelar fotboll.
A presto
Marco Maccherone
Lortig och bestulen
Jag fick ett sms från Wind, min teleoperatör, där de står att de har dragit 4 € från mitt simkort för tillvalet "Call your country" som jag uppenbarligen har haft i 6 månader. Det var nästan allt jag hade kvar, så jag var tvungen att fylla på. Sen gick jag till Windbutiken och frågade vad detta skulle betyda egentligen, jag har minsann inte bett om något tillval. Mannen i butiken sa att det finns automatiskt på alla simkort, så länge man inte skickar ett sms till dem och tackar nej till det. I mina öron låter det som bedrägeri på högsta nivå, men man ska väl inte förvånas när det gäller teleoperatörer. Så får man väl inte göra?
Det var St. Patricks Day i går, vilket märktes även i Bologna. Vanessa har visst lite irländskt blod i sig, så hon tog med oss andra i lägenheten till den irländska puben vid universitetet. Det var trevligt att kunna gå ut allihop tillsammans, det hände nästan aldrig när turkarna bodde här. Många gröna hattar och Guiness var det, och så trångt att det tog en halvtimme att tränga sig in, handla i baren och tränga sig ut igen. Olivier blev lite roligare när han var berusad, medan norskarna var lika tråkiga som vanligt. Han gav prov på sina kunskaper i svenska ("Vad vill du? Vill du slåss?") och försvarade Henrys handbollsspelande och Zidanes franska skalle med att de var världens bästa anfallare respektive fotbollsspelare under det senaste århundradet och inte skulle dömas efter ett enda misstag. Nåja, han skämdes lite för dem också, det gjorde han. Men de franska ostarna är bäst i världen, det gick inte att diskutera.
A presto
Marco Maccherone
Uno-kryss-due
Helgen tillbringades i Linköping och i Runtuna. Jag umgicks med Amanda (så klart), tittade på hockey (jäkla HV som jämt ska komma och vinna när jag går och kollar), åt köttbullar på IKEA med halva Amandas släkt, såg röstningen i melodifestivalen och - sist men inte minst - skrev på kontrakten på den nya lägenheten. Vi svängde förbi och tittade på huset också, det ser fint ut och ligger bra till i en, som det verkar, lugn del av Lambohov. Vi kommer att tillhöra Slaka församling, men det spelar ju inte så stor roll om man inte är med i kyrkan.
Det blev ett kort besök hemma i Linköping och ett ännu kortare hem-hemma i Runtuna, men snart är det påsklov och då dyker jag upp igen. Då är det ännu fler släktingar som ska besökas förstås, och så ska jag hinna träna lite och styra med taekwon-do-klubben. 11 dagar blir jag hemma då, så det ska nog gå bra.
Stryktipset gick för övrigt ungefär lika dåligt som väntat. Europatipset lite mindre dåligt, ett fel mindre från att vinna nånting. Bologna satte jag 1-2-gardering på, så det var väl klart att de skulle kryssa mot Samp. Jag är åtminstone nöjd med att min noggranna analys föranledde att två säkra kryss gick in på Europatipset: Racing Santander - Zaragoza (0-0) och Tolouse - Marseille (1-1). Statistiken talade om att fyra av de fem senaste mötena dessa lag emellan slutat oavgjort, så det var inget att tveka på. Den sistnämnda var ju dessutom match nummer 13.
A presto
Marco Maccherone
Våga vara svartfot!
En annan sak som slog mig i dag är att folk här verkar ha en märklig vana att svara i andras telefoner. Jag skulle ringa till professor Zucchelli på interntelefonen i morse och blev lite konfunderad när den jag pratade med inte verkade förstå vem jag var, trots att jag alldeles innan avtalat möte. Det var hans kollega, visade det sig, men han räckte över luren till Zucchelli när jag förklarade mitt ärende (jag fick påskriften i dag, till slut!). Senare under dagen begav jag mig till den nya fakulteten för att leta rätt på professor Motori, som fortfarande inte skrivit på min tenta-lapp. Det var inget svar på hans nummer, men han hade sagt att det skulle gå lika bra med dottoressa Manzi, så jag prövade hennes telefon. Jag fick svar, förklarade väldig ingående mitt ärende och fick därefter veta att det inte var dott. Manzi som talade. De verkar ta för givet att man vet direkt vem som svarar, trots att de bara säger "Pronto" (ung. Hallå) när de plockar upp luren och trots att de svarar i andras personliga telefoner. Sensmoralen i det hela är väl att jag ska sluta svara "Hallå" när jag blir uppringd.
Dagens gladaste nyhet (i min lilla värld) är att jag och Amanda har fått tag på en lägenhet! Det blev den fyran i Lambo som jag nämnde att Amanda hade anmält intresse på. Återstår bara att komma hem och skriva kontrakt. Det blir perfekt!
Stryktips ska bli till helgen, det var inte i går. Nej, det är klart att det inte var, det var ju onsdag i går. Men det var väldigt länge sen. Det ska bli intressant att se hur det går, jag har haft ganska dålig koll på (i synnerhet) The Championship på sistone. För att kompensera lite för min brist på insyn har jag sammanställt lite statistik över lagen, formkurva och senaste inbördes möten och sånt. Hur mycket jag än avfärdar statistik som vetenskap så kan man ändå ha viss nytta av det. Jag tänkte lämna in ett europatips också, för att se vilket som går minst dåligt om inte annat. Tittar man där på lagens form så se Ajax, Real Madrid och Marseille ut som klara spikar, med reservation för att Marseille spelar borta i match nummer 13 och därför måste kryssas (sista och/eller första matchen = X, regel nummer 1). För övrigt har Bologna sett riktigt bra ut i de senaste matcherna, men Di Vaio kör fortfarande rehabträning och Mudingayi, ankaret på mitten, har varit magsjuk. Dessutom är mars historiskt sett en bra månad för Sampdorias båda anfallare, Pazzini och Pozzi, samtidigt som BFC:s manager Colomba endast har vunnit ett enda möte med Samp under karriären (källa: bolognafc.it). Minns även att de blå vann hemmamatchen mot rossoblu med 4-1 (just innan de bröt ihop och förlorade mot Juventus med 5-1). En liten, liten varning där alltså, mer med tanke på Mudingayi än på statistiken. Men ta inte tips från mig när det gäller spel, det skulle inte jag göra.
A presto
Marco Maccherone
Från ordlistan
På spaning efter en professor som flytt
Professor Punto di vista hade i dag lämnat över ansvaret till en doktorand, som skulle lära oss att räkna på kemiska reaktioner inför tentan. Lite konstigt att börja med det nu tycker jag, men väldigt välbehövligt eftersom det är vad hela den skriftliga delen går ut på. Det var länge sen jag höll på med sånt, men jag kände inte att jag hängde med sämre än resten av klassen, som alla är energi- eller kemiingenjörer. Den muntliga delen kan inte vara så svår, det är nog bara att säga sostanzialmente och punto di vista i varje mening så blir professorn nöjd.
Vanessas pojkvän Carlos åker hem till Brasilien i morgon. I dag bjöd han (tror jag i alla fall) på pizza lagom till CL-matchen på RaiUno. Leonardo (Milans manager, red. anm.) hade sagt till Gazzetta dello Sport att han hoppades på "den perfekta matchen" så att Milan kunde vända på 2-3-underläget och gå till kvartsfinal. Han fick det perfekta nederlaget: 4-0 till Manchester United, varav ytterligare två mål av den obarmhärtige Wayne Rooney. Den enda milanspelaren som kan känna sig lite nöjd med besöket på The Theatre of Dreams är David Beckham, som hyllades av sina gamla fans både när han kom in och när han gick av planen. Det var rörande att se en av klubbens stora söner bli så värdigt behandlad. Roligt också att "Cristina" Ronaldos Real Madrid åkte ut mot Lyon.
A presto
Marco Maccherone
Autografjakt
Professorn hade försökt ringa tillbaka medan jag var på väg hem, så jag ringde upp igen. Han sa att han väntade på sitt kontor. Vi övertalade ny tid i morgon bitti, så förhoppningsvis ska det snart bli ett slut på den här autografjakten.
En glad nyhet är att Amanda och jag kanske har en ny lägenhet snart. En person står före Amanda i kön, men den människan har inte hört av sig till Stångåstaden. På torsdag får vi besked. Man ska väl inte hoppas för mycket, men läget är lovande.
Jag hade hoppats på att kunna se Fiorentina-Bayern München på TV i dag. Tyvärr går den inte, som jag hade fått för mig, på RaiUno, utan på någon jädra betalkanal som vi inte har. I morgon SKA de i varje fall visa Champions League på ettan och jag hoppas att det blir Manchester-Milan. Milan måste vinna med minst 2-0 för att gå vidare, eller exakt 3-2 för att nå förlängning. Jag tror dock att Manchester tar det, det brukar gå bra på Old Trafford mot italienska lag.
A presto
Marco Maccherone
Rusningstid
Professor Zucchelli fortsätter att vara oanträffbar. Jag skickade mail i går och försökte ringa i dag efter labben, men inget svar. Niente. Han måste ju begripa att jag inte får något studiemedel förrän min studieförsäkran är underskriven och inskickad, det har jag sagt (eller skrivit snarare). Nu har jag skrivit till samordnaren i Linköping och frågat om det går att ordna en ny kontaktperson, gärna en som är kontaktbar.
A presto
Marco Maccherone
Kampen mot Napoli
Här skulle det ha varit lite bilder från matchen, men bloggen segar som vanligt.
Annars har jag inte gjort så mycket i dag. Det är söndag och det har som sagt varit ganska tråkigt väder. Jag hittade till min förtjusning ett program om Metallica på SVT Play som jag glatt tittade på. Det var en del i serien "Hitlåtens historia" och skulle handla om Enter Sandman, bandets största kommersiella framgång. Skulle handla om skriver jag, för de spelade även Nothing Else Matters och Wherever I May Roam (från samma skiva) i bakgrunden. De hade även ett historiskt klippbord med bilder och papperslappar som skulle knyta an till början av 90-talet, där de av någon outgrundlig anledning placerat St. Anger (2003). Kvinnan som pratade i bakgrunden mellan intervjuerna var väl heller inget större metal-fan. Det märktes ganska tydligt när hon kallade bandets nye basist Robert Trutillo (tortilla, någon?). Roligt i alla fall att höra Lars prata danska. För er som inte är så intresserade av Metallica kan jag rekommendera avsnittet om Roxettes The Look, samt den något längre dokumentären om Cornelis Vreeswijk (om ni inte redan har sett dem naturligtvis, ni som har de kanalerna på TV-apparaten).
A presto
Marco Maccherone
Väderleksrapport
Jag läste att Pernilla Wahlgren gick vidare i Melodifestivalen. Ack och ve. Här i Italien vet jag inte riktigt hur uttagningen går till. Däremot har det stått mycket om San Remo-festivalen de senaste veckorna. Sångaren och musikern Morgan blev utkastad redan innan festivalen hade börjat efter att ha sagt i en intervju att han tog kokain. Det var inget ångerfullt erkännande, han gjorde nästan reklam för det som någon sorts medicin. Men han snortade inte, det skulle inte vara bra för näsan, han rökte crack. Fast nu skulle han sluta, för sonens skull. Morgan-affären blev större än hela festivalen, som så småningom vanns av ett gäng som sjöng om hur mycket de älskar Italien (låten har föreslagits som VM-låt till sommaren).
Bologna-Napoli i morgon. Jag ska gå med Øyvind och Olivier, Carlos och Vanessa ska åka till Florens. Jag upptäckte i dag att Olivier röker. Han stod och bolmade utanför porten när jag gick för att handla kläder. Det är åtminstone bra att han respekterar våra husregler och går ut. Annat noterbart om min nye rumskamrat är att han dricker rödvin varje dag (Chianti, Toscana) och att han snarkar som en gris. För övrigt är han trevlig.
A presto
Marco Maccherone
Som klippt och skuren
Det var dags att klippa håret kände jag, så jag gick och gjorde det i dag. Den här frisören var nästan dubbelt så dyr som den jag gick till förra gången (15 € i stället för 8), men det var värt varje extra cent för att inte bli konstant kammad över öronen, fönad i ansiktet och få snedklippt lugg och mittbena. I stället fick jag en normal frisyr och två omgångar schamponering. Han använde frisörkniven nästan lika mycket som saxen, det verkar vara modernt att ha en sån (den förra frisören hade inte det, så jag antar att det är ett tecken på att man hänger med).
Jag vet inte om nyheten har nått Sverige, men jag kom just att tänka på veckans största tidningsrubrik i Italien (förutom att Balotelli slår vad om att han kommer med i VM-truppen): floden Po är förorenad av ett oljeutsläpp. En av landets smutsigaste floder blev helt plötsligt ännu skitigare när en fabrik vid bifloden Lambro råkade läcka ut 7 000 kubikmeter olja. De kämpar fortfarande för att stoppa spridningen, som har varit förödande för djurlivet. Man kan ju tycka att ett utsläpp i en flod borde vara lättare att ringa in än ett utsläpp till havs, men det verkar inte så.
Den här sommaren ska jag inte gå utan sommarjobb. Har jag tänkt. Jag har åtminstone gjort mitt yttersta för att undvika den situationen. 13 ansökningar har jag gjort hittills, alltifrån Securitas till Cloetta. Helst skulle jag nog ändå vilja få jobb hos Vattenfall eller Ramböll, som är lite mer inriktade på energiteknik. Tekniska Verken skulle också gå bra, men jag tar vad jag får. Om det är någon som har fler idéer så är alla förslag välkomna.
Grattis i efterskott till Janne, min svåger. Jag lyckas alltid komma på sånt i efterhand.
A presto
Marco Maccherone
Morgondusch
Professorerna här kan vara väldigt svåra att få tag på. Sedan jag kom tillbaka hit efter jul har jag försökt få tag på prof. Zucchelli, som är min kontaktperson, för att få min studieförsäkran underskriven, samt prof. Motori, som hade kursen om kompositmaterial, för att få mitt betyg i hans kurs skrivet på betygslappen (de har ett analogt system här, vid sidan av datorregistreringen av betyget). Än så länge har jag inte lyckats få till ett möte med någon av dem, Zucchelli har knappt ens svarat på e-mail. Jag skickade ett sms till honom häromdagen. När jag var på väg hem ringde han och frågade vem han pratade med och sa sen, när han förstått att det var jag, att han skulle ringa mig nästa dag. Det gjorde han inte. Det vore trevligt att få såna där saker ur världen, i synnerhet studieförsäkran så att jag får pengar från CSN.
Fotbollsträningen i förrgår min första sedan i januari. En drastisk och positiv förändring mot tidigare träningar var att vi hade en ny coach. Managern med kryckan var fortfarande där, men övningarna leddes av en kille i ungersk träningsoverall, som också deltog lite själv. Löpning och tvåmålsspel ingick fortfarande, men även en del vettiga övningar med boll. Det var väl i och för sig inte så svårt att göra det bättre än den gamle demontränaren, men det var välbehövligt.
A presto
Marco Maccherone
I grund och botten
Kommer ni ihåg professor Valerio "Punto di vista" Cozzani? Förra veckan upptäckte jag att han har ytterligare ett favoritord: Sostanzialmente (i grund och botten). I dag tog jag med det i statistiken också. Dagens resultat: 33 Punto di vista, 12 skärmsläckare och otroliga 61 (LXI) Sostanzialmente! Professor Cozzani har än en gång överträffat sig själv.
Nyheter med anknytning till Italien:
Ferrari har förstått var efterfrågan finns och visat upp en hybridbil. En sån skulle jag helt klart kunna tänka mig, fast helst inte i den färgen. Hoppas att den bara är symboliskt menad och inte kommer att förekomma på de färdiga produkterna. Röd ska en Ferrari vara.
Roberto Mancini har sagt att han gärna tar över som förbundskapten för italienska landslaget efter att ha vunnit några titlar med Manchester City. Det vill säga aldrig. Sorry Mancini, du har valt fel klubb.
A presto
Marco Maccherone
Mer om hemresan
Väl hemma från grodätarnas Gotland fann jag en fransman i mitt rum. Min nya rumskamrat heter Olivier och kommer från Montpellier (det rimmar, märkte ni det?). Än så länge har han varit genomtrevlig och inte alls i vägen, varken bajsat toan brun, stulit restaurangskyltar eller spelat musik mitt i natten. Jag tror att jag går bättre ihop med fransmän än med turkar.
I Bologna har vi i dag haft 15 grader och strålande solsken. Hur är det där hemma?
A presto
Marco Maccherone
Voyage, voyage
Återigen anslutningsproblem... jag hade tänkt delge er lösningarna och berätta om resan i morse, men halva tiden jag hade mellan frukost och utcheckning gick åt till att felsöka och reparera internetuppkopplingen flera gånger om. Nästa gång ska jag starta frågeleken en vecka i förväg, så att jag hinner slutföra den innan jag kommer hem från resan.
Som alla säkert redan vet var jag i Bastia på Korsika. Rätt svar har kommit in från mina båda bröder som kammade in 6 poäng var. En genomgång av ledtrådarna kommer här (varning för krystade ordvitsar).
10 poäng
Bostaden med tvillingtornen = Bologna (precis som förra gången)
Närbelägen stad populär bland danskar och svenskar = Florens (AC Fiorentina har varit hem för bl.a. Gunnar Gren, Kurt Hamrin, Nils Liedholm (tränare), Glenn Hysén, Sven-Göran Eriksson (tränare) och Brian Laudrup, just nu spelar Peter Krøldrup och Martin Jørgensen i Viola)
Storhetsvansinne + en bra bit --> Napoleon Bonaparte, född i Ajaccio på Korsika (it. buona parte = bra bit)
Man talar på ett sätt som skiljer sig från nationen i övrigt - på Korsika talar man, vid sidan av franska, corsu
Befäst hamnstad --> Bastia (fästning --> bastilj)
8 poäng
Tillräckligt tydligt --> det räcker --> basta (it.) --> Bastia
Asterix har varit här - se "Asterix på Korsika"
Italienskt stål --> acciaio --> Ajaccio
Ett vanligt räknesystem --> "tiobassystemet" --> Bas-tia
En affär som säljer gravstenar --> Kors-Ica
Komma till korta --> Napoleon
6 poäng
Terrorattentat --> Korsikanska befrielsefronten FLNC
Guran och hans kjol --> bastkjol --> Bastia
4 poäng
Christoffer Columbus --> Calvi (där de stolt visar upp ruinerna av hans barndomshem)
En inte helt obekant grupp fallskärmshoppare = Främlingslegionens 2:a fallskärmsjägarregemente, som håller till just i Calvi
En världskänd man från området, ofta nämnd vid förnamn --> Napoleon
Denna stad delar ursprung med ett fotbollslag och ett rengöringsmedel --> Ajax (grekisk hjälte från Iliaden som gett namn åt bl.a. Amsterdams framgångsrika fotbollsklubb) --> Ajaccio
Eskilstuna-Larsson i fotbollslandslaget --> Sebastian Larsson --> Bastia
2 poäng
Kors i taket --> Korsika
Instrument + guldpeng = bas + tia --> Bastia
Någon som sa GR20? Då är du på rätt spår, inte alls ute och cyklar --> GR20 är en berömd vandringsled som går över Korsika. Den tar c:a två veckor att gå och kan definitivt inte genomföras med cykel.
Kompositören Bach = Johann Sebastian Bach --> Bastia
Hjälten i Den oändliga historien = Bastian --> Bastia
Ganska mycket ordvitsar och rebusar, som sagt. Annat som kan tilläggas om Korsika är att de har samma riktnummer som Hultsfred, att de har en egen variant av cola - Corsica Cola - och att om man beställer mineralvatten på en restaurang får man en 1½-litersflaska.

Jag började alltså redan i fredags med att åka till Pisa (via Florens), där jag övernattade på ett enkelt B&B. Jag kom dit på kvällen och hann inte med så mycket mer än att duscha, prova nätverket (som krävde en kod jag inte fått) och se lite av en film med Arnold Schwarzenegger (på italienska). Gardinen i rummet fladdrade hela tiden, så jag trodde först att fönstret stod öppet. Det visade sig att det bara var lite sprucket.

För att vara riktigt säker på att hinna med färjan från Livorno ställde jag telefonlarmet på kl 06:00. Tio i sex vaknade jag, tittade på klockan och tänkte att jag kunde sova i tio minuter till. Tio i sju vaknade jag igen, tittade på klockan, förbannade telefonen, rafsade ihop mina saker och sprang till tågstationen. Telefonen var inställd på att bara ringa på vardagar. Jag fick gå på reservplanen och ta ett senare tåg med mindre marginal till färjan. Med en liten busstur till Livornos centrum och löpning till hamnen hann jag ändå med båten i god tid.
På färjan skulle det också finnas trådlöst nätverk, men inte heller det behagade fungera. I stället spanade jag på soldäck, läste elektroteknik, spelade arkadspel (gick skitdåligt eftersom kontrollerna inte stämde för fem öre med vad som stod i instruktionerna) och tittade på en bit av Madagaskar (på italienska) i barnens biograf.
Bastia har c:a 40 000 invånare och är alltså ungefär lika stort som Nyköping. Det räckte med andra ord ganska bra med en eftermiddag för att se allt som var sevärt, och då hann jag ändå med att, med stor möda, lista ut hur hotellets internetuppkoppling fungerade. Det fanns många vackra vyer att se på, dock inte från hotellrummet, vars fönster vette ut mot en rondell. På kvällen fungerade nätverket som det skulle. Jag såg även lite av en film med Arnold Schwarzenegger (på franska).
I går hade jag bestämt mig för att göra en tågutflykt till en annan del av ön. Valet stod mellan Calvi och Ajaccio och föll till slut på Calvi. Tågresan påminde en del om Serbien, förutom att det här tåget var 20 år nyare och gick dubbelt så snabbt som de serbiska tågen. För att förtydliga: tåget var 50 år gammalt och kom upp i 60 km/h. Fantastisk utsikt var det i alla fall, så det gjorde inget att det gick långsamt. Inte hade jag bråttom heller; Calvi är ännu mindre än Bastia, så det var inga som helst problem att hinna se allt, samt äta en trerätters lunch. Det mesta som var sevärt är koncentrerat i och kring citadellet, uppe på en klippa. Där finns Främlingslegionens gamla kasern Caserna Sampiero, ruinerna av huset där Christoffer Columbus (eller Cristofanu Culombu) ska ha fötts och kyrkan Cathédrale Saint Jean-Baptiste, innehållande en särdeles lustig helgonstaty. Ser inte Saint Vincenth ut att vara lite... på lyset?
Andra smått humoristiska saker i Calvi var en anslagstavla med skylten DEFENSE D’AFFICHER (ursäkta min franska, men... ”Förbjudet att affischera”? På en anslagstavla?) och ett högtidligt minnesmonument från andra världskriget med två anmärkningsvärt muntra soldater. Strax innan jag skulle gå till bussen (det var buss halva resan) upptäckte jag att det spelades fotboll lite längre in mot land. Jag kom precis innan slutet och fick se det ena lagets målvakt göra en ordentlig tavla när han kastade ut bollen rakt på en motståndare, som enkelt spelade fram sin lagkamrat till öppet mål. Publikens lama reaktion antydde att målet inte betydde så mycket, alternativt att de var vana att se den målvakten tabba sig på det viset. Möjligen kunde han skylla på vinden, för även Korsika fick känna av vinterstormen i går. Situationen var dock långt ifrån lika allvarlig som längs atlantkusten; inga höga vågor och inga nedfallna träd.
Såg OS-finalen i hockey (herrar) på kvällen och noterade att de franska kommentatorerna hade ett väldigt roligt sätt att uttala namnet på USA:s Joe Thornton. Oerhört spännande match för övrigt.
Under förmiddagen i dag fick jag äntligen lite ordentligt solsken, så jag satt nere vid hamnen och njöt en stund efter frukost. Det gjorde jag helt rätt i, för just innan jag skulle gå på färjan till Livorno kom regnet. På tillbakavägen var färjan nästan tom. Hela aktre salongen fick jag för mig själv. Det var riktigt skönt att kunna breda ut sig, nästan så att man borde köpa en sån där båt.
På det hela taget var det en lyckad semester (bortsett från allt internetkrångel). Jag hade gärna visat fler bilder, men bloggen är så trög just nu så det får bli en annan gång.
Tyvärr kan det dröja ett tag innan jag kommer hem till Sverige igen. Jag har nämligen tagit värvning i Främlingslegionen och åker till Algeriet om en vecka. Men var inte orolig Amanda, jag lovar att skriva.
A presto
Marco Maccherone
Det där om Främlingslegionen var förstås ett skämt. Jag tyckte ju inte ens om att göra lumpen.